Någonting som kännetecknar en ideell förening är att den är öppen för alla. Det låter som en självklarhet – men är det så i verkligheten? Trots att de flesta föreningar slår fast i sina stadgar att föreningen är öppen för alla, finns det ofta osynliga hinder för att alla ska känna sig välkomna i praktiken.
Det kan vara så att medlemmarna i föreningen använder ett språk som kräver vissa kunskaper och kan uppfattas som internt och uteslutande. Kanske är det så att bara vissa medlemmar har inflytande över föreningens verksamhet och att andra inte alls känner sig delaktiga i föreningen. För att alla ska känna sig välkommen vill det ofta till att styrelsen och övriga medlemmar är uppmärksamma på sådana tendenser. Det är väldigt lätt att skapa en homogen grupp!
Att verka för mångfald handlar delvis om att föreningen ska kunna bli öppen och välkomnande för alla. Men det ger även möjlighet för en förening att rekrytera medlemmar från nya grupper människor som tidigare inte varit representerad i föreningen.
Skriften ”Våga öppna!” behandlar hur föreningslivet kan bli mer öppet, framförallt för personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Du kan ladda ner den här.